korvapan

Hur ofta känner man sig peppad på att ta tag i något tråkigt, (såsom städa) men sedan när det väl kommer till kritan så var det inte så jävla pepp? Mig händer det i alla fall ofta, tex idag. Jag kom hem, och gjorde klart en montering av hylla som Johan påbörjat på min vädjan. Där skulle symaskinerna stå, de var dock för tunga och så kom jag på att där skulle det lätt bli dammigt. Nu står symaskinerna i skåpet där alla målarsaker stod innan, och vart står då målarsakerna kan man fråga sig? Jo, i soffan såklart. Hur ofta händer det att man tar på sig för stora projekt och allt blir bara värre än det var innan? Mig händer det i alla fall ofta, tex idag. Vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag, och vad jag gör jag åt saken?  Äter lite kladdkaka och sätter mig vid datorn, yaaay!
Maña maña som de gamla egypterna sa. Nu tänker jag ta av mig hurtbyxorna som jag tog på mig i förhopp om lite städ-feeling, ta på mig stuprören och cykla till Lars. Ikväll är det dubbla Desperat Houswifeavsnitt och jag tänker inte missa en sekund. Imorgon blir det till att ta tag i omstruktureringen och städningen  här hemma, det blir bra så..

/Korfv